Sida 516

i bakgrunden. Farfar öppnar dörren, Tonio tar av sig mössan.
De stiga in i en kammare, stänga dörren. Vid elden står som
förut änkan Potenzano och hos henne Ruggiero, sonen. Men
knappt har dörren stängts, förrän änkan snabbt smyger sig
fram till den, lyssnar. Ruggiero ser förvånad efter modern,
men alldeles som nyss barnen så lockas nu han av plättarna,
sneglar mot den lyssnande modern, smugglar finurligt plätt
efter plätt i mun, tuggar för tu...

Kammaren i vilken de båda stigit in är ej stor och fylles
nästan helt av en väldig tvåmanssäng med otroligt svällande
bolstrar. I bolstrarna ligger en gammal, gammal gumma -
ögonen slutna, ansiktet orörligt som en döds ansikte. Farfar
och Tonio stå vid sängen och betrakta henne och Tonio vrider
oroligt sin mössa. Slutligen säger han:

- Farmor Maruzza, en olycka väntar oss. Vår husbonde
tänker lämna staden och återvända hit till Rocca Caprea.

Den gamla förblir stilla med slutna ögon men läpparna röra