Sida 536

uggleögon. Hon kröker klorna och knäpper med näbben, säger:

- Och du flicka? Är du icke kommen lav mull? Den dag
du åter varder mull - vem vet om någon då gråter?

Den kloka miss Jane-Ann rygger tillbaka, skrämd.

Hertigarna av Terranuovas gamla slott ligger på en höjd i
en vidsträckt park, där orangens rödgula frukter och mörka
grönska tävla i fägring med körsbärsträdens snö. Nu sjunker
solen mot havsytan och Santa Agatas dag lider mot sitt slut.
På vägen, smygande fram utmed den höga parkmuren kommer
Carmela, stannar, trycker sig mot muren, ser sig skyggt
omkring, fortsätter och hinner den lilla gallergrinden, som
öppnas för henne av Fabricio. Även han spejar ut åt vägen, så
stänger han grinden väl med rigel och kedja. Han sluter
Carmela i famn. Men ännu äro de icke i trygghet. Från vägen
kan man ej se dem men väl från slottet. De smyga sig fram,
taga skydd bakom tjocka platanstammar, täta orangeträd,
buskager, ila fram över gläntorna, skrämma upp förvildade