Sida 581

i skymningen.

II.

I sitt napolitanska palats tar hertigen och hertiginnan av
Terranuova emot en förnäm gäst, en släkting, ingen mindre
än teatinerordens cardinalvicarie don Giovanni Agliata. Don
Giovanni är gammal, säkert över de sjuttio. Men den Heliga
Moder Kyrkan ger sina söner en den höga ålderns ungdom,
en egendomlig senil vitalitet, något av den inre spänstighet
som kommer Michelangelos gubbar att synas
ungdomskraftigare än Canovas ynglingar. För resten ser man gott att don
Giovanni rört sig lika ofta i salonger som i kyrkor och kloster.
Visserligen tillåter han husets damer - donna Jane-Ann och
hennes svägerska Marcella - att kyssa fiskarringens stora,
glänsande sten, men det gör å andra sidan intet intrång i hans
prelatensiska värdighet att han visar damerna alla de små
uppmärksamheter, som anstå en fulländad kavaljer. Enda
skillnaden är kanske just den, att det är han och icke damerna