Sida 604

Det är afton. I det hertigliga palatset har man just druckit
te. Förutomi don Giovanni och monsignore finnes ännu några
gäster i salongen, ett par damer, en herre. Monsignore och
donna Jane-Ann är medelpunkten i gruppen. De gnabbas.
Ämnet är undergöraren i Santa Agata. Och donna Jane skämtar,
maliciös, nervös, nästan upphetsad i sin satir. Vilka barbarer,
dessa sydlänningar! Femhundra år efter sin tid! Helgon,
trollkarlar, undergörare! Marcella sitter bredvid henne i kretsen.

Då svägerskan är som livligast lyfter hon sitt sänkta huvud
och betraktar henne en sekund, sänker åter huvudet. Och lady
Jane fortsätter. Hon hytter med pekfingret åt Fabricio, säger:

- Minns vad du har lovat! Jag skulle verkligen skämmas
om min man fölle för frestelsen att ta den där charlatanen i
betraktande!

Nu inseglar amman med Vannino på armen. Den lille skall
säga god natt och gästerna kretsa kring barnet. Men
monsignore säger till värdinnan: