Sida 345

verkliga nöden!

Och hon delar ut rikliga understöd ur föreningens kassa åt
dessa arma, men hennes kavaljer låter sin egen plånbok ligga
kvar i fickan. Den tjocka kärringen tackar och niger. I
förstugan kysser hon den ädla givarinnan för hundrade gången
på hand. Hon vill även kyssa den unge mannens, men blir
tämligen brutalt undanknuffad. Hon niger, niger dem utför
trappan. Så går hon hastigt in till sig igen, står ett ögonblick
spänt lyssnande vid dörren och gör med handen en tystande
åtbörd. Så skiner det liderliga ansiktet upp i ett det muntraste
leende.

Och upp ur sängen springer den dödssjuke soutenören,
slår flinande armen kring den likaledes flinande slinkans hals.
Hela familjen samlas kring rovet, först gemytligt grinande
men snart med arga sidoblickar och hundmorrningar.

Det finns ett annat slags nöd inom räckhåll. Den står just
nu i en ömklig flickstackares gestalt inför den mäktige herr