Sida 380

han avslutar samtalet med:

- Mycket välkommen, herr doktor, oändligt charmerad...
Doktor Fels ansikte åter har ett kärvt, nästan buttert men
högst beslutsamt uttryck då han nu lägger ifrån sig luren och
ger betjänten en order. Så går han.

Den Blinde har slutat sin måltid och står beredd att åter
dra ut på gatorna. Merethe hänger fiolpåsen på hans rygg och
trycker ner hatten på hans huvud. Han trevar med handen över
hennes ansikte och hon tvingar sig att le. Då säger han:

- Det är en stor lycka för oss att du alltid är så glad,
Merethe!

Hans hand glider ned på hennes skuldra. Då behöver hon
inte längre le, gör det inte heller. Han fortsätter:

- När jag vet att du är glad, då spelar jag bra, Och när
jag spelar bra så förtjänar jag mycket. Jag känner på mig att