Sida 396

Merethe tar den Blindes huvud mellan sina händer då hon
säger:

- Ja, nu är alla våra bekymmer slut. Men du måste lova
mig en sak -

Hon dröjer en sekund. Det är som om en halvt omedveten,
skygg känsla för framtiden plågade henne. Därpå fortsätter
hon:

- Du måste lova att aldrig - aldrig lämna mig!

Den Blinde tycker att det är en underlig begäran. Lika
gärna kunde hon be honom att andas så länge han kan andas
eller leva, så länge han gitter leva. Och likväl bereder hennes
bön honom den största glädje som väl ditintills kommit
honom till del i hans mörka liv. Han lovar att aldrig - aldrig
lämna henne.