Sida 415

följd av doktor Fels. Hon hälsas av jubel och är själv halvt
berusad av sin triumf. Uppkommen på trappan sträcker hon
ut sina händer, hälsande sina beundrare. Därvid glider kappan
från hennes skuldror och doktor Fels är inte sen att fånga
upp den. Hon strålar i kapp med hallen, där juveler och
elegans glittra vart man ser.

Rum nr 17 är tomt när dörren öppnas av Merethe. Hon
vänder sig mot doktorn, som följer henne, med ett strålande,
lyckligt leende och en tyst fråga - är jag inte lycklig? Kanske

också - är jag inte vacker? Och hans ögon och min bejaka
oförbehållsamt båda frågorna.

Men ute på balkongen i mörkret stå de båda männen, den
Blinde vid räcket och herr Wunderwald med ansiktet tryckt
mot ena rutan, vars halva täcks av en gardin. Han skildrar
livligt viskande vad som tilldrar sig i rummet:

- Nu tar han hennes händer, kysser dom - det var fanken