Sida 421

De underhålla sig förbindligen med sina gäster, men den
unge Högheten tycks ha sina blickar riktade åt annat håll.
Hans blick fastnar, egendomligt nog, vid en lakej, som deltar
i uppassningen. Denne är också en ung man, men trots den
nya kostymen känner man igen bakgårdens soutenör,
uppriggad till det yttre, sig lik till det inre. Han besvarar
Höghetens frågande blick genom att häntyda åt ett visst håll.
Högheten förstår tydligen vinken och han skyndar nu att göra
slut på det påbörjade samtalet och för sin Tant vidare åt det
antydda hållet.

Under ett magnifikt guldregnsträd står den unga damen
och hennes kavaljer. Det är Merethe Inger, skönare än nånsin.
Fram till dem komma de båda Högheterna, och den unge
mannens ansikte får ett helt annat och livligare uttryck än nyss.


Merethes kavaljer drar sig diskret åt sidan och den förnäma
Tantens leende blir betydligt mattare än nyss. Ja, en viss