Sida 127

- Nej hör du tös, inte menade jag på det sättet.

Tora svarade:

- Det var synd det, mäster. För på det sättet menar jag.
Så gick hon ut i köket och ställde med maten. Mäster
satte sig vid bordet och tjurade och där satt han ännu, då
Tora kom in med maten. Hon tände ljus och dukade upp
så trevligt hon förmådde. Enemans sura min låtsades hon
icke märka. Men när maten och trevnaden gjort sin verkan
och mäster tinat upp en smula, sade hon:

- Hur kan det komma sig, att mäster, som är en sån klok
karl, skaffat sig så dåligt rykte. Hela stan pekar ju finger
åt honom?

Att han hade dåligt rykte var ingen nyhet för mästerman;
och mer än så: han var nästan stolt över sitt rykte. Det
bevisade bäst att han var en kloker karl, som inte lät lura sig.