Sida 673

kapellmästare. I väntan på denne resonera de båda herrarna om
priset. Förmedlaren anser att herr Wunderlich kan räkna med
trehundra, kanske trehundrafemtio. Herr Wunderlich skiner -
han har gjort en god affär. Nu kommer den lille
kapellmästaren, impulsiv, livlig och förväntansfull. Han griper med
giriga och smeksamma fingrar instrumentet och börjar syna
det. Men snabbt förvandlas hans min från förväntan till
häpnad, misstanke, avsky. Han vänder sig till den förbluffade
instrumenthandlaren och säger:

- Sen när har ni börjat handla med tjuvgods? Fiolen
tillhör en av mina bästa elever...

Herr Wunderlichs spänning utlöses i ett hjärtligt skratt.
Kapellmästaren fortsätter:

- Jag har själv lyckats skaffa honom den för det
svindlande billiga priset av ett... Han rycker till och stirrar häpen
på förmedlaren som resolut satt sin klack på hans tår.