VEM DÖMER?

I.

Sällsamma äro sagorna om kärleken och döden.

Och det berättas om en ung kvinna vid namn Ursula, att
hon togs till äkta av en man, som hon hatade. Då anropade
hon den Allsmäktige och bad den Barmhärtige om ett under
och ett tecken. Och hon bad honom, att han måtte ändra
hennes hug eller ock befria henne genom döden. Ty hade hon
en annan kär.

Men han, som tog henne till äkta, var ingen mindre än
åldermannen i S:t Lucasgillet, mäster Anton Bildskärare, en
i sina stycken särdeles förfaren konstnär och dessutom att
räkna bland stadens lyckligaste män, om så förgängliga och
fåfängliga ting som rikedom, anseende och vänskap kunna
skänka lycka. Sitt rykte som konstnär hade han vunnit redan
i sin första mannaålder, då honom anförtroddes det viktiga