Sida 187

munken. Så stannar han plötsligt, lyssnar.

Vad är det då han berättar munken? Vad är det för ett
hemskt och nesligt hus han besökt?

För sent har herr borgmästaren förstått, varåt munkens
berättelse syftar. För sent har han tystat honom. För sent har
han ställt sig mellan mästaren och munken.

Mäster Anton förnam, att Döden och Kärleken stämt möte i
hans hus.

Och den väldige gubben vräker kumpanerna åt sidan, han
griper munken i skuldrorna, frågar? frågar? frågar -

Plötsligt släpper han sitt tag, han andas djupt och med
vidöppen mun, griper sig för bröstet. Så fattar han åter den
lille munken mellan sina nävar, skakar honom halvt till döds,
slungar honom ifrån sig som en trasa.