Sida 210

Men fru Ursula vägrade.

Och ytterligare ansatt av borgmästaren svarade hon:
Mellan mig och mäster Anton är dom redan fälld och till min
förmån. Ty höll hon mig fången, sedan han tagit mig mot min
vilja, och plågade mig med en förhatlig kärlek. Men då
min förtvivlan var som störst, fällde Gud domen, i det han
lät honom dö inför mina ögon utan någon min förvållan
eller skuld.

Svaret förbryllade herr borgmästaren, men hopen ropade
med en mun: Gudsdom! Och åldermännen stodo fast vid sitt
beslut. Dock vägrade alltjämt fru Ursula att frivilligt genomgå
eldprovet.

Då sade herr Bertrand: Plåga icke längre fru Ursula. Jag
vill vid korset svära på hennes oskuld och genom att begå
eldprovet fria eller fälla oss båda.