Sida 81

Mor Kajsa kom från köket och efter henne
mutter själv, som tryckte en silkeshuva och en
silkesschal mot sin barm.

"Inte behöver ni hålla ett sånt helvetes oväsen,
det vet väl hela stan, att Ekmarcken ska fria. Men
titta på Kajsa, Ska hon gå som en schana till
rådmans? Nej tack."

Hon satte mössan på Skur-Kajsas huvud och
lade schalen över hennes skuldror.

"Så där. Hölj över käringen, så kan man tro,
att det är en bättre människa."

Men Skur-Kajsa sade:

"Inte Norstedtens inte. De känner mig nog, för
där har jag skurat i tjugu år."