Sida 90

kommer du på mina golv mer och inte på rådhusets
heller."

Då detta upprepats gång efter annan steg
magistern åter fram ur fönstersmygen, bugade och
sade:

"Nu har vi talat fram och tillbaka och tiden lider.
Får därför ödmjukast och med skyldig vördnad
anhålla om gunstbenäget svar."

"Det får han hämta i Häcklefjäll. Men det går
ju an att fråga Norstedt."

"Jag går och rakar mig," sade rådman och
skyndade mot sängkammardörren. Rådmanskan grep i
förbifarten en flik av hans långa syrtut.

"Norstedt stannar här," befallde hon. Magistern
vred sina händer, ty trätan växte och sinnena