Sida 219

och det var säkerligen hiskligt kallt i
taskspelarns tält.

"Pretorius!" ropade magistern och hoppade ned
från taket. "Varför slår du dem? Ack, små
flickstackare, varför slår han er?"

Svärdslukaren stod hög och svart i porten, svept
i en oändligen vid kappa, under vilken han själv och
tre markattor dolde sig för kölden. Han sade:

"Vad tror du, Ekmarck? Slår jag dem för mitt
nöjes skull? Då vore jag en dålig kristen och det
vill du icke påstå. Fordom, när jag uppträdde inför
högsta och aller högsta kretsar, lät jag den kvinna,
som nu är min hustru, dagligen genomprygla min
kropp med en läderrem. Hon var atlet och hon var
ofta förargad på mig. Döm själv om min sveda!
Men kroppen hölls smidig, viljan stålsattes, mitt
dödsförakt var utomordentligt och jag lyckades