Sida 222

Skur-Kajsa sade:

"Är det tacken, Anders, när Försynen kommer
till hjälp? En käring som jag har inte förstånd på
bättre manskläder. Men nu är det väl som det ska
vara?"

Och hon fäste knapparna i nattkappan.

Magistern slog sig ned vid vällingen och gjorde
mor sin besked. Nattvakten snarkade ljudligt som
alltid, då isrosorna på rutan rodnade och dagen
bröt in.

"Ja, hur ska det bli med honom?" sade mor
Kajsa, "Om han mister tjänsten för din skull,
Anders --"

Magistern upprepade sitt löfte att tala med