Sida 240

hovmarskalken klappade på porten våran. Och det var
äran och glädjen och sällheten och hela tutten. Nå,
strunt i äran. Men nog är det sant som Norstedt
säger att kan någonting glädja en karl, som har
kopparslagare, så blir glädjen beståndande för hela
livet. Så nog är han verliebt, käre Anders, men du
har Lisa-Britas ord och mitt med. Och så länge
Josephine Norstedt lever, står hon vid sitt ord. Tag
för dig, käre Anders --"

"Rådmanskan --" började magistern, men fru
Norstedt klappade honom hårdhänt på kinden och
sade:

"Säg du svärmor, Anders lille, säg svärmor. Så
här mellan fyra ögon ska en väl inte skämmas för
mågen sin. Albertina Wagnelius kältar om börd

och rikedom. Och visst är det bättre att sitta som
grevinna och hovmarskalkinna på Larsvik än som