Sida 244

"Och tänk på det syndiga levernet i Skur-Kajsas
kåk," suckade prostinnan. "Det sägs att
hovmarskalkens son --"

"Och Bernhusen!"

"Då kan man veta!"

"Vem är Skur-Kajsa?" frågade den okända.
Men de tre kända tystade henne med åtbörder och
prostinnan slog armen kring hennes hals och viskade --

Magistern sade:

"Det är min mor, min nådiga. En fattig kvinna,
som går till hjälp i husen. Men eljest oförvitlig, vill
jag tro."

"Ack," suckade den okända. "Min salig mans