Sida 246

rådmanskan blir jag nog bet om du inte står
mig bi."

"Vad du misskänner mig," sade rådmanskan.
"Är det tacken för att jag försvarar dig mot onda
tungor? Albertina, har jag inte försvarat
honom? Carolina, Ephrosyne, har jag inte
försvarat honom? Lisa-Brita, har jag inte försvarat
honom? Är det jag, som vill att du skall stå vid
ditt givna ord eller är det inte? Säg högt och rent --
är det jag?"

Lisa-Brita sade:

"Det är mor."

Magistern släppte hennes händer.

"Det är då därför, du gråter?"