Sida 272

det kan jag inte ångra för han är så grann. Men nu
har jag inte pengar att köpa kattor åt ungarna
hemma. Och det ångrar jag för det lovte jag heligt."

Magistern sade:

"Ja, då är du en elak unge. En riktig kaja. Å,
fy skäm ut dig, som inte håller dina löften. Jag
vånne att skam toge dig med hull och hår."

Detta yttrade han med så mycken förbittring
att Märta brast i gråt. Vad han är besynnerlig,
tänkte hon. Har jag då gjort en sådan ogärning?
Är det rättvist? Kanske han är drucken? De
säger ju att han dricker. Som han står där och
vaggar och glor som en tjur --

Och vad ska han nu ta sig till?

Magistern hade sprungit upp på första steget i