Sida 277

dålig karaktär?"

"Döm själv och döm milt, herr greve," bad
magistern. "Hon hade givit ett heligt löfte -- ett heligt
löfte, herr greve -- att skänka sina syskon några
gipskattor. Vad händer? Stadens många frestelser
blevo henne övermäktiga. Hon offrade slantarna på
eget nöje --"

"Herre!" mumlade greven, kippande efter andan.
"Vad angår det mig --"

Men Ekmarck sade:

"Ack, hjälp henne! Se hennes tårar, herr greve.
Hon är då icke alldeles förstockad, stackars barn.
Att bryta ett heligt löfte är för denna oskyldiga

varelse detsamma som för herr greven att förlora
sin heder. Rädda hennes heder -- det kostar