Sida 279

"Vägen är fri, herr greve. För den syndare
som vidgår sin synd skall paradisets portar öppnas."

Han öppnade Norstedts port och stängde den åter
bakom sin lycklige rival. Märta Janse betraktade
med förundran den nya rikedomen och neg djupt
för magistern.

"Håll till godo," sade magistern och snodde sin
lugg mellan fingrarna. Märta frågade:

"Var det Ekmarck, som gav mig dem?"

"Tja," svarade magistern, "var det jag, så var
det stora pengar. För nu brände jag mina skepp,
Märta Janse. Men det kan behövas en brasa i
kylan."

*