Sida 287

Tretton år var han i lära. Det var svårt för
gubben som satt hemma och satt trångt. Mina vänner
kom till mig. Bourmaister, bergmästarn, Bernhusen,
till sist kom också du, käre Jan Erse. Ack, ack,
arbetsbördan var för tung för gubben och alla ville
de hjälpa mig. Och jag lät dem plocka, jag kunde
icke annat. De plockade av mig Hoby, de plockade
av mig Strossa, de plockade av mig Vrånga och
Björkenäs. Men Klockeberga behöll jag,
Klockeberga och Tanningefälten. Jag låg på min stora
mage tvärs över Klockeberga och sparkade ifrån
mig med alla fyra, alla fyra he, he, he, he -- Det var
en tid!

För något skulle sonen ha när han kom med de
nya metoderna, nya verktyg och nytt hopp.

Jo, vänner, han kom."