Sida 171

en mindre bäverpäls, därunder nytt papper, därunder
en kalvskinnsjacka, en ylletröja, en sämskskinnsväst.
Damerna betrakta allt detta med förundran.
Själv betraktar han ingen utan stirrar stelt framför
sig under buskiga ögonbryn.

Och rektor läser:

"Här sen I församlade på detta rum, som väl
modest dock skall varda ett Melpomenes tempel,
den lärda mödans män jämte stadens aktade
borgare --"

"Och jag är klockare Carlén," säger klockaren.
Ty S. Veits dans låter honom virvla som ett spån
kring greven, och något måste han säga.

Greven bugar hastigt åt höger och vänster.

"Bind väl ihop," befaller han sin son. "Papperet