Sida 197

smörgåsar och kastar mig kattor i synen. Gott.
Jag är en beskedlig man, som aktar var och en efter
förtjänst, men förolämpningar tål jag icke.

"Stig ned, gamle man," säger han till rektor.
"Utan att vilja chikanera törs jag väl tillskriva mig
större kännedom om franska komedien än vad
herrarna äga. Magistern och lilla mamsell agera
drägligt, de andra icke. Jag åtar mig Lusignans parti
därest magister Roth vill ha complaisancen att
sufflera. Ullan, håll ett öga på Henrik."

Allt detta säger han med kall hövlighet. Men
han är mycket upprörd. Vad tar jag mig till? tänker
han. Jag skämmer ut mig, jag begår en fasans
ridicul. Inför mina barn! Har jag då druckit för
mycket? Min gud, om jag stannat hemma hos den
beskedliga Rosalie! Men det är den satans lilla
mamsellen --