Sida 28

Han vill väl rasta ett tag, tänkte magistern. Han
släppte tyglarna, ställde sig mitt på vägen, gäspade
stort och sträckte ut armarna. När han nu med
bakåtböjt huvud stirrade upp i tallkronan, blev han
varse två stenkolsögon som orörliga, utan
blinkningar fixerade honom. Magistern tog åter till
fickorna i en fruktlös sökan efter försvarsmedel. Då
hörde han en röst från ovan:

"Stilla du. Eljest tar jag dig på kornet."

Västerråda-tattarn! tänkte magistern. Det var
då också attan! Och jag som har nya kläder! Och

svärdfejarens valack till låns! Och mutter Carléns
fjorton riksdaler banko för försålda biljetter! Det
var som attan!

En hagelskur av ispiggar och frusna barr