Sida 34

skullen och hävde ned hö, som luktade unket.

"Här måtte stå illa till! Är det sant som sägs,
att brukspatron slagit ut halva besättningen?"

"Nej, vad folk ljuger!" jämrade Västerrådarn.
"Bruksherrn vet väl, vad han gör. Det är kar, det.
Resten är käringar."

Över gruset kring herrgårdstrappan låg ett lager
av multnande barr. Kring portalen hängde trasor
av väderblekt svart kläde. Ingen hade vålat sig till
att avlägsna dessa minnen från sista begravningen.
Magistern skakade på huvudet.

"Som här ser ut!"

"Ja, är det inte rart?" grinade gubben. "Det är
den likaste gård i Bergslagen."