Sida 37

mot kolven och spände hanen.

Men Jörgen Siedel skrattade så att ljuslågorna
ringlade som smala blå maskar.

"Ho, ho, ho. Se på honom! Spänner du hanen,
din bövel? Mästertjuv tål han och lönnmördare tål
han. Men nämn bara tattare!"

Västerrådagubben mumlade mellan tänderna:

"Det vet bruksherrn att jag inte tål. Det kostar."

Och han tillade blidare och med ett illparigt grin:

"Tjuv kan en vara lite var, bruksherrn, både
kristen, jude och hedning. Som skrivet står. Men
tattare, det går på släkten."

Jörgen Siedel skrattade alltjämt, en skrattare