Sida 4

förlustelse uppföra herr de Voltaires sorgespel Zayr.
På rådman Norstedts vind vid Stora torget. Att
magistern erhållit det hedrande uppdraget berodde
på många omständigheter men främst därpå att hans
klädpaltor ej längre kunde märkbart skadas av
något väder. Dessutom var han en flink ryttare och
oförsagd. Konrektor Valdemar Krok och ett halvtjog
gossar ur apologistklassen följde honom till väster
tull för att bevittna avfärden. Magistern svängde
sig upp i den redan dyblöta, skvättande sadeln.

"Nu, gossar," ropade han, "rider jag ut med julen
och kommer igen med S. Knut. Sanningen att säga
hade jag ingen glädje den här helgen, jag blev aldrig
mätt. Men på Larsvik finns grytor! Och klädkistor! Får
jag glänta på kistan kommer jag åter som en sprätt."

"Då blir mamsell Lisa-Brita glad," ropade
scholares, som kände magisterns hjärtehemlighet.