Sida 326

mörkret. Raska på! Hem med sig bara!"

"Vi går ju. Aj, för satan. Det gjorde ont. Vi
går ju, vi går ju," jämrades i korus. Men ett
besynnerligt djärvt fruntimmer dök plötsligt upp tätt
vid överhetens sida, klappade med lätt hand dess
skuldra och sade:

"Nej, vilken superbe masque, han bär, min lille
stadsfiskal. Se, träben har han också skaffat sig.
En alltför comique idé!"

"Är det en komik idé?" skrek stadsfiskaln i så
grov ton att fruntimret såg sig nödd till en reproche.

"Ja, ja, i kväll är ju allt tillåtet," sade hon milt
men allvarligt. "Fast lytta och elända bör man
icke härma. Det är elakt mot den stackars
stadsfiskalen."