Sida 328

"Gott," sade stadsfiskalen. "Ni är några gemena
skälmar, det tar jag på mitt ansvar. Men vi får
väl se, vi får väl se."

Han ställde sig vid porten i givakt, ty dels hade
han träben, dels var han från begynnelsen knekt.
Och när han stod, stod han helst i stramt giv akt.
Efter en halvtimme eller så omkring öppnades porten
och greven i kappa och pälsar skred steg för steg

utför trappan. Men baklänges och kastande
slängkyssar genom porten.

Stadsfiskalen lyste honom i ansiktet.

"Förträffligt," mumlade han för sig själv. "Det
är Brenner, det syns på hullet och fasonerna."

Han gjorde honnör och sade: