Sida 334

anfall. Fru Gunhild sade:

"Käre Ekmarck, vilket besynnerligt nöje. Skall
det vara en maskerad?"

"Varför inte?" svarade magistern och kinderna
fingo en svag rodnad. "Då förnämt folk spela
komedi på vind göra vi arma tablåer i brygghuset."

"Och vad skall tavlan föreställa?"

Magistern skrattade förläget.

"Vad vet jag? En fördriven sultan söker sin
hämnd hos ärliga rövare? Behagar den tydningen?
Eller den försmådde älskaren tröstas av goda
stallbröder. Är den bättre?"

"Å nej, nej," mumlade fru Gunhild. Hennes
blick hade fastnat vid skjortbröstet, som redan något