Sida 336

Men han fortsatte:

"Vad mer, kamrater? En ärlig gubbe har lovat
oss traktering. Borgmästare och råd skälva i
knävecken, stadsfiskalen darrar på sitt träben. Men vi
fattiga behöver inte ens stjäla vår glädje. I dag är
vår dag. Låt oss äta och dricka --"

"Och slåss," skrek den druckne tattarpojken, gjorde
ett krumsprång med utslagna armar och knutna
nävar. "Jan! Jan i Ryglinge! Häradsdomaren!"

Men magistern stötte honom ifrån sig.

"Tig, pojke. Landsfolk faller under landsrätt,
de angå oss inte. Staden är vår. I afton vänder vi
den upp och ned så att de främsta varda de yttersta,
de yttersta de främsta. I dag är jag de fattigas
sultan, min nådiga, eländets triumfator."