Sida 337

Nu begynte församlingen hojta, stampa, slamra
med påkar och stenar. Begagnande sig av bullret,
böjde magistern sig ned över fru Gunhild och
frågade med oförställd oro, vad som fört henne dit.

Hon svarade brådskande och med förläget
nedslagna ögon.

"Käre Ekmarck, giv mig tillbaka Liljas skjorta.
Den var ju inte avsedd för magistern och passar
honom icke."

Magistern snodde ivrigt sin lock. Det ryckte i
hans läppar och han var lika förlägen och brydd
som fru Gunhild.

Men han sade:

"För vem var den då avsedd, min nådiga?"