Sida 339

demaskeringen."

Han följde henne till prostgården. Då de
passerade Stora gatan hördes klampandet av springande
storstövlar och en besynnerlig mörk tingest susade

förbi dem. Ur dess inre trängde ett gurglande,
fräsande ljud, som då en retad människa förgäves söker
ord för sin vrede.

"Fru Gunhild, fru Gunhild," ropade magistern
och stödde skrattande sin heta panna mot prostens
grindstolpe. "Såg fru Gunhild Bourmaisters
portschäs? Ack, det är också en lyckad tablå och dess
devis är denna:

Gubben stadd på giljarstråt
råkar lätt i våda.
Hur han bockar, bär sig åt
skall han dock få skåda