Sida 360

gubbens sällhet låta sitt liv för så mycken fägring."

"Abah! Vad är det för prat?" ropar Bernhusen.
"Pöbelns dans heter tumult och vår lansiär. Spel
upp igen, lille gubben därborta."

Och klockaren hoppar och bugar och faller med
all makt över tangenterna.

Jörgen Siedel har fört sina damer till den
undangömda platsen bakom spegeln. Nu vandrar han
långsamt utmed fönsterraden, dröjer en stund vid
varje ruta och stirrar tankspridd ut i mörkret.
Slutligen kommer han till hörnet där de gamla herrarna
samlats kring prosten för att snusa och prata i fred.
Samtalen tystna, huvudena lutas samman. Man
viskar och drar sig tillbaka. Det märker han icke.
Han räcker fram sin slitna tuladosa, och då ingen
besvarar hans artighet tar han sig själv en pris.