Sida 367

Lisa-Brita niger till golvet för att dölja sin
förvirring. Fru Gunhild rör lätt vid hennes kind och
säger:

"Vad det är lyckligt att hålla en ungersven kär.
Lilla mamsell skall tacka Gud mycket."

Greve Henrik för sin dam till motsatta väggen.
Där står konrektor och bugar.

"Mamsell," säger han allvarligt, "när jag ser
hennes alltför täcka figur förstår jag fuller väl den
gamle narren och den unge dåren. Ilion skulle
offras på Helenas altare och vår arma stad på
mamsell Lisa-Britas. Hör!"

Det okynniga stojet från torget och Stora gatan
har kommit närmre och tränger genom Kyrkgränd
fram till mutter Carléns strålande fönsterrad. Ännu
stör det väl icke dansen, men borgmästare och råd