Sida 382

Då kastas dörren upp och herr greven och
hovmarskalken träder in i salen. Han är blodröd över
hjässan, de ilskna små ögonen gnistra i rött som
de klaraste karbunklar, vreden rycker i armar och
ben och ger honom en sprattelgubbes knyckiga
fasoner.

Han går fram till magistern och säger någonting
men tungans snubblande gör orden obegripliga.

"Greven kommer sent," säger magistern ganska
lugnt. "Vägen har varit lång. Men jag vill hoppas
att man inte skakat ers nåd alltför illa? Jag gav
drängarna strängaste instruktioner --"

Greven svänger om på klacken.

"Borgmästare," säger han. "Häkta honom!
Arrestera honom!"