Sida 398

ringde bjällror på alla vägar, ringde sin längtan hem
till tysta insnöade gårdar.

På torget plockades trästånden sönder. Tältdukar
krängde sig envist fast vid skeletten men drogos
obarmhärtigt ned och viftade med smutsiga flikar
ett sorgmodigt farväl för år och dag.

Bleka ynglingar nalkades med dröjande steg
latinskolans port.

Men glasmästaren och hans gesäller gingo redan
med friskt mod under vardagsoket. Och mäster
måste bekänna, att Knutsmässan varit lyckad det
året. Ur hans och skråets synpunkt betraktad.

Även snickarna hade brådska. Och stadsvakten,
som fått befallning att skyndsamt avlägsna alla
märken efter gårdagens uppror. Ty Röösen var i
grund och botten en beskedlig och fridsam karl. Och