Sida 68

Natten föll på, och det var tydligt att excellensen
icke kunde hemförväntas den dagen. Kaplanen och
hans discipel gingo till vila, och vänd mot det
»skytiska» porträttet läste unge baron i bara
nattskjortan ännu en gång sin läxa.

Kaplanen applåderade.

Just så, sade han. Just den tonen! Och jag vill
tro att hans excellens skall berömma såväl Johan
Ludvigs känslor som hans edukation, Johan Ludvig
kan sova lugnt.

Men Johan Ludvig kunde icke sova alls. Och mitt
i natten blev det stor uppståndelse. Hästhovar
smattrade mot gårdsplanens grus, eldsken
fladdrade oroligt i mörkret. Johan Ludvig skyndade
till fönstret. Han kom lagom för att se karossen
stanna vid trappan. I fackelskenet urskiljde han en