Sida 79

golvet. Blidberg tar hastigt upp den, far rycker
den till sig, ögnar den tätskrivna sidan, småler
sarkastiskt och säger:

Qest-ce que cest, ça? En böneskrift? Ack, mon
cher, mina välmaktsdagar äro till ända. Mitt
inflytande vid hovet för alltid stäckt -

Med några hastiga ord ger kaptenen saken dess
rätta belysning. Det är unge barons välkomsttal,
som han för bättre minnes skull tecknat upp -

Olycklige Johan Ludvig! Ännu i sista stund vill
han frambära sitt offer. Men hans rörelse är för
stor, hans tårar rinna ymnigt. Baronen sticker
häftet innanför kappan. Tiden är alltför knapp.

Han vill använda den kära skriften som
reslektyr -