Sida 351

Och under firmanamnet chefens kråkfötter,
lapidariskt kortfattat:

Ärendet avgjort.

Han stoppar konvolutet under armen. Och väntar.

I den ovala hjärnskålsformade cell, där
bankpalatsets tankar tänkas, står Judit Brahm och
betraktar sin fiende. Belysningen är sparsam,
dagsljuset utestängt, glödlampan på skrivbordet
brinner under en tjock, grön kupa. Judit ser först de
feta, gulvita, kortfingrade händerna som oroligt och

med vresiga ryck och kast tumla omkring bland
pappersluntor. Därnäst skönjer hon tätt bredvid
den mörkgröna kupan huvudet, den platta, kala
hjässan, pannan med dess grova rutade hud och
den fasliga vårtan vid högra tinningen, näsan,
denna alltför rikligt tilltagna och med ett blått