Sida 358

personliga känslor. Jag är här - på detta rum -
icke en person utan en institution. Man kan icke
förolämpa mig. Men man kan stå mig i vägen. Det
gör er bror och hans firma. Alltså -

Alltså! Alltså måste det oerhörda ske.

Men det finns något oerhördare än själva det
oerhörda. Och nu kommer det mellan flinande
läppar, mellan tandrader där konsten firat större
triumfer än naturen -

Dessutom kan ni hälsa herrarna Brahm, att jag
inte heller är mottaglig för påverkningar av -
annat slag. Är det er herr bror eller er herr far,
som skickat er?

Judith svarar lågmält och med samma
överjordiskt rena lugn som nyss: