Sida 129

sådan smidig, fintlig och energisk liten herre,
skulle hans roll som skönhetsdomare och utdelare
av härligheter bringa honom i svårlösta konflikter.
Ty de tre gudinnorna plågas illa av oro och avund
och disputera varandras varje företräde, varje
grannlåt, varje glittrande trasa. Och värst råkar
han ut då han slutligen stänger sin
ymnighetskorg långt innan den tömts på skatter.

De bästa har han sparat, de bästa åt den bästa.
Han vet att uppskatta skönheten även då den icke
är banal, ja, allra mest då. Och det är med en
viss vördnad han stiger in i kammaren, där hon
väntar, det sista föremålet för hans konstnärliga
omsorger. Väntar passiv, oberörd, likgiltig som
vanligt och likväl - det tycks han känna - likväl
en sensitiva, en noli-me-tangere. Han nalkas henne
försiktigt där hon sitter halvklädd i fönstret.
Hennes uppmärksamhet är riktad mot gatuvimlet
utanför - kanske ser hon just nu den där ruskiga