Sida 112

knappt förvåna sig, än mindre göra några som
helst invändningar, då den unge mannen ropar an
en droska och hjälper henne upp däri. Han frågar
var hon bor? Ingenstans. Inte något hem? Nej.

Vart skall han föra henne? Så dags på dygnet
finns inte mycket att välja på. Den unge mannen,
vars förnamn är Axel och vars efternamn kan
utelämnas - han tillhör i varje fall den välaktade
släkten Någon - har givetvis ett hem. En mycket
vacker garçonnière, vars i själva verket rätt enkelt
hållna rum bör synas praktgemak för en medlem
av labyrintens trångbodda folk. Så vackra, fina,
dyrbara ting måste väckra undran och beundran
hos en halvdöd. De väcka Ingrids intresse. Stödd
av kuddar sitter hon på divanen i herr Axels
arbetsrum och betraktar storögd, fast genom
trötthetens och det obegripliga äventyrets töcken all
härlighet. Hennes intresse återväcker ett intresse,