Sida 175

miauu, hunden säger vovvovvov, tuppen säger
kuckeliku etc. Korteligen - han meddelade honom

elementa för mänsklig kunskap och gjorde det
synbarligen gärna, ty - som vi redan sagt -
han hyste inte det ringaste agg mot Mike d. y.
som individ betraktad. Om han inte varit hans
son och följaktligen en varelse, som hotade att
ödelägga hans eget väsens lätta, ljusa, luftiga
konsistens skulle han kanske hyst ömma känslor
för barnet. Nu gjorde han det icke.

Ty det visade sig snart nog att hans dystra
farhågor besannades. Dessa små händer klöste sönder
hans fjärilsvingar. Han blev en jordbunden mask,
han fladdrade icke längre in genom redaktionernas
fönster, han krälade uppför trapporna. Och vad
hade han att bjuda på? Ack, icke längre lustiga
pikanterier, skämtsamma upptåg som han själv
arrangerat! När skulle han ha tid att arrangera