Sida 220

Stora Vi var ju lätt förklarligt, och icke heller
förvånade det gumman att han regelbundet avslutade
samtalen med en förfrågan, om hallonen voro
mogna. Hon visste nämligen sedan gammalt att
brorsonen var tokig i hallon. Slutligen blev hon
dock förargad över dessa ideligen upprepade
frågor och svarade, att om brorsonen äntligen ville
ha hallon, skulle hon skicka bud till Ulleryd, där de
påstods vara mogna. Redan samma afton återvände
Olof Schager till Stora Vi.

Följande morgon steg han upp i mycket god tid,
ställde om sitt hus och utdelade nödiga befallningar.
Därpå steg han till häst och red i skritt
utför allén. Han hade två vägar att välja emellan.
Den ena, kyrkvägen, gick norr om sjön; den var
skogig, skuggig, behaglig, men själva vägen var
backig och dålig, förstörd av de ständiga

gruskörslorna från stora sandgropen. Den andra,