Sida 277

i Noaksarken föras fram och skärskådas. Men
nu är det han som ratar. Han börjar bli kritisk,
han börjar ana oråd. Hon tänker bryta sitt löfte,
hon vill inte leka. Nu säger hon otåligt: Du vet ju
inte vad du vill! Han betraktar henne allvarligt,
genmäler lugnt, men eftertryckligt: Jag tror att
det är mamma som inte vet vad mamma vill. Där
fick hon. Och hon rodnar. Kanske vet hon inte vad
hon vill. Kanske är det just därför hon måste
tänka och åter tänka. På själva julafton.

Hur som helst - givet löfte må man hålla hela
året runt. Hon tar honom upp i knäet till
rådplägning. Vad vill han leka? Säg fritt ur hjärtat,
gossen min! Vad är riktigt roligt att leka? Han

funderar och funderar, och glansen i hans ögon
stiger och stiger, tills de lysa som ett par
julgransljus. Han slår armen kring hennes hals och
viskar: